Majsensilage till får

• Energirikt och stärkelserikt foder som fungerar bra till både växande lamm och högdräktiga och digivande tackor. Kan ersätta spannmål i foderstaten.
• Lågt råproteininnehåll, behöver kompletteras med proteinrika fodermedel, exempelvis klövergräsensilage.
• Lågt strukturvärde och bör kompletteras med fiber, exempelvis vallfoder som gynnar idisslingen.
• Rätt skördetidpunkt (28–35 procent torrsubstans (ts)) och god ensileringsteknik är avgörande för hög smältbarhet och god hygienisk kvalitet.

Majsensilage är ett energifoder

Tabellen visar typvärden för näringsinnehållet i majsensilage, klövergräsensilage och korn.  Korn och majsensilage har stora likheter, med ett högt innehåll av stärkelse och ett lågt innehåll av råprotein. Därför ersätter majsensilage ofta en del av spannmålsmängden i foderstaten, men räknas som ett grovfoder. 

Majsensilage - mycket stärkelse lite protein

Innehållet av stärkelse i majsensilage bör vara omkring 300 - 330 gram per kg torrsubstans. Stärkelsehalten ökar i takt med att kolvandelen ökar. Stärkelsen i majsensilage bryts ner relativt långsamt i våmmen jämfört med spannmål, vilket kan minska risken för våmstörningar vid ökade stärkelsegivor.

Samtidigt har majsensilage ett relativt lågt innehåll av råprotein och ett lågt värde för proteinbalansen i våmmen (PBV). Det innebär att fodret i de flesta fall behöver kompletteras med proteinrika fodermedel för att skapa en balanserad foderstat. Här kompletterar klövergräsensilage med högt råproteininnehåll majsensilage mycket väl. 

Låg struktureffekt med majsensilage

Fiberinnehållet (NDF) minskar när majsen mognar eftersom andelen kolv ökar i förhållande till stammen. Samtidigt ökar andelen osmältbar fiber (iNDF), men den totala smältbarheten förbättras initialt tack vare den ökade stärkelseandelen. Vid alltför sen skörd minskar däremot den totala smältbarheten, eftersom stärkelseinlagringen avtar samtidigt som stamdelarnas fibersmältbarhet försämras.

Fibern i majsensilage har generellt en begränsad struktureffekt i våmmen. Även om fodret kan binda vatten i tarmen och därmed bidra till fastare gödsel och renare djur, tillför det inte tillräckligt med fysisk struktur för att säkerställa en optimal våmfunktion. Därför behöver majsensilage kompletteras med vallfoder eller annan fiberråvara med god strukturverkan för att stimulera idissling och upprätthålla en stabil våmmiljö.

Skördetidpunkt vid rätt torrsubstanshalt och smältbarhet

Skördetidpunkten är avgörande för kvaliteten. En torrsubstanshalt på 28–35 procent anses optimal. En snabb och enkel metod för att bedöma om majsen är mogen är att gå in en bit i fältet på flera ställen, ta några kolvar och bryta dem på mitten. Går kärnorna i mitten att repa med nageln eller nästan ingen vätska går att klämma ut så är majsen mogen för skörd med en torrsubstanshalt runt 30 procent.  Vid högre torrsubstanshalt än cirka 35 procent försämras packningen i silon, vilket ökar risken för syreinträngning och varmgång. Överstiger torrsubstanshalten 40 procent påverkas dessutom stärkelsens smältbarhet negativt. Lagring har däremot visat sig påverka smältbarheten positivt. Majsensilage som lagrats under flera månader har generellt högre stärkelsesmältbarhet än nyskördat foder. 

Genom att höja stubbhöjden vid skörd kan man öka majsens stärkelsehalt då andelen svårsmältbara stjälkar minskar. Stärkelsehalten ökar ungefär med en procent för varje decimeter som stubbhöjden ökar (upp till 50-60 cm), däremot minskar den totala avkastningen med cirka 5 procent.

För fårbesättningar kan det vara ett bra alternativ att lagra majsensilage i rundbalar istället för en plansilo, då ofta uttagningshastigheten blir för låg. En rundbal innehåller vanligtvis 300 - 330 kg torrsubstans och kan under kalla årstiden vara öppen några dagar utan att ta värme.

Majsensilage i foderstaten 

Majsensilage används främst i fullfodersystem, både till tackor och lamm. Majsen kan vara särskilt lämplig i foderstater till växande lamm där man vill öka tillväxten. En vanlig rekommendation är att majsensilaget utgör högst en tredjedel av grovfoderandelen i foderstaten. Överstiger andelen denna nivå ökar behovet av proteinkomplettering, vilket kan göra foderstaten dyrare. En alltför hög andel majsensilage ökar risken för att inte all stärkelse bryts ner i våmmen/tunntarmen, vilket kan sänka pH i grovtarmen och skada tarmslemhinnan. 

Noggrann blandning av grovfodermixen är viktig, eftersom majsensilage är mycket smakligt. Om djuren selekterar ut majsen riskerar man ett ojämnt näringsintag och försämrat foderutnyttjande.

Undvik varmgång med bra rutiner

Majsensilage är lättensilerat men känsligt för varmgång vid öppning av silon. För att minska risken för mögelbildning är det viktigt att:

• Skörda vid rätt torrsubstanshalt (28–35 procent).
• Hacka grödan kort (under 10 millimeter).
• Packa noggrant i tunna lager och täcka väl.
• Säkerställa hög uttagshastighet, minst 1,5 meter per vecka (sommartid upp till 2,5 meter per vecka).
• Eller välja rundbalssystem om foderbehovet per dag är lägre.
• Använda ensileringsmedel vid behov.
• Frostskadad majs bör skördas snarast möjligt för att undvika mögelangrepp.

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.