Bete för får och till lamm – strategier, utmaningar och stödutfodring

Publicerad: 2026-10-08

Rapport

Version: Samtliga

Författare: Ida Milton, Hushållningssällskapet Jönköping

Kontakt: Eva Salomon

Skriv ut

Eva Salomon

Ämnesansvarig får och lamm

eva.salomon@ri.se 010 516 69 61

Ett tidigt och planerat betessläpp lägger grunden för en produktiv betessäsong. Får kräver smakligt, näringsrikt och lagom kort bete för att nå god tillväxt och hålla hull, särskilt tackor med lamm. Genom att kombinera rätt betestyp med djurens näringsbehov och följa upp beteskvalitet, parasitläge och lammens tillväxt kan du optimera både djurhälsa och produktion på både naturbete och åkermarksbete.

Tidigt betessläpp

Betesplanering är viktigt. Du behöver ta hänsyn till både betets avkastning, parasittryck och lammens tillväxt. Ett tidigt betessläpp är viktigt för att betet inte ska förväxa, det gör även så att solljus kommer ned till rotbasen och nya skott kan bildas, vilket gynnar betets tillväxt.

Förvuxet bete är mindre smakligt, har låg smältbarhet och ger lägre produktion. Får är selektiva och undviker fiberrika delar och väljer energirika, lättsmälta växtdelar. En optimal beteshöjd för får är 6 till 8 centimeter .

Naturbete eller åkermarksbete

För att naturbetet inte ska bli för grovt är ett tidigt betessläpp viktigt. Genom att beta naturbetet tidigt på säsongen kan det högre näringsvärdet av energi och protein utnyttjas. Med säsongen minskar sedan näringsvärdet i betet. Energi och proteinhalten är högre tidigt på säsongen, sedan ökar fiberinnehållet och andelen osmältbar fiber.

Åkerbete betas ofta i form av återväxt efter vallskörd. Parasitsmittan är ofta låg. Beroende på val av vallfröblandning har man möjlighet att påverka energi- och proteinhalten.

Innehållet av energi och protein varierar i såväl åkermarksbete som naturbete. Är du osäker kan du ta en foderanalys på betet.

Tabell 1. Riktvärden för näringsinnehåll i två olika betestyper.
Betestyp	Energihalt, megajoule per kilo torrsubstans	Råproteinhalt, gram per kilo torrsubstans
Åkermarksbete	9,4 – 11,5	100 - 190
Naturbete	7,6 – 10,6	90 – 170

Är naturbetesmarkerna magra kommer lammen ha något lägre tillväxt, alternativ att då stödutfodra eller använda sig av lammkammare. Ett annat sätt är att avvänja lammen tidigt så att tackorna kan beta de magra betena.

Vallfröblandning för får

Fåren behöver ett bete med lågt fiberinnehåll (innehåll av NDF).

Fåren föredrar timotej och ängssvingel framför rörsvingel. Timotej är ett smakligt gräs med bra energi- och proteinhalt. Det har även bra avkastningspotential men sämre torktålighet. Ängssvingel är något mer torktålig.
Rörsvingel har ganska sträva blad vilket gör den olämplig i en betesblandning.
En vallfröblandning kan bestå av upp till 20 procent baljväxter, så som rödklöver, vitklöver, blålucern och kärringtand.
Rödklöver ska undvikas vid bete för tackor som ska betäckas, då det innehåller fytoöstrogener som kan påverka dräktighetsresultatet.

Höstlammsproduktion

Tackor – dräktighet och laktation
Kravet på näringsrikt foder till tackan ökar ju längre in i dräktigheten hon kommer. Tackans energi- och proteinbehov dubbleras från lågdräktighet till laktation. En tacka med lamm kan eventuellt näringsförsörja sig på bra naturbete, medan en tacka med flera lamm behöver beta åkermarksbete för att uppfylla näringsbehovet. För att minska lammens beroende av tackans mjölkproduktion för tillväxt kan det vara viktigt med en ”lammgömma” på betet. Då får lammen tillgång till eget grovfoder och kraftfoder. Detta gör att när betestillgången minskar reduceras risken för tillväxttapp hos lammen på betet.

Tackor efter avvänjning (sensommar/höst)
Sintackor har ett lågt näringsbehov. Det är lämpligt att utnyttja magrare marker under högsommaren och hösten, som naturbetesmark. Höstbete som är blött och näringsfattigt behöver vara under uppsikt. Stödutfodra tackorna vid behov eller överväg att stalla in dem tidigare om betet är dåligt. Följ upp tackornas hull för att kontrollera att betet är tillräckligt bra. En foderanalys kan också tas för att säkerställa att betet är okej.

Tabell 2. Lämplig betesfördelning i höstlammsproduktion.
Djurtillstånd	Lämplig betestyp	Kommentar
Sintackor	Naturbete	Låga krav – bra sätt att utnyttja magrare marker
Tacka med ett lamm	Naturbete → frodigare bete	Flytt när betet blir förvuxet eller näringsfattigt, håll koll på lammens tillväxt.
Växande lamm (sensommar)	Åkermarksbete/Vallåterväxt	Högre krav på avkastning, näringsvärde, sämst på blöta höstbeten. Parasitfritt bete.
Växande lamm (höst)	Bete + stödutfodring	Höstbete är ofta för näringsfattigt — komplettera med grovfoder/kraftfoder. Håll koll på hull och vikt, följer de tillväxtplanen?

Höstlamm på bete
Avvänj lammen i tid vid cirka tre månaders ålder och låt inte lammen gå ute för länge på hösten och tappa tillväxt. Efter avvänjning ska lammen gå på parasitfritt bete, gärna vallåterväxt eller beten med högre näringsvärde till lammen. Bedöm hullet och vikten regelbundet, samt stödutfodra vid behov.

Beteskvaliten sjunker gradvis under säsongen: energi och protein minskar medan fiberhalten ökar. Höstbete är ofta blött och näringsfattigt så stödutfodring är ofta nödvändig. Förvuxna beten bör putsas så att återväxten blir mer smaklig.

Parasitfritt bete
Håll koll på parasiterna. Förebygg smitta genom god betesplanering och avmaska vid behov. Betesplanera med välkomstbete och parasitfritt bete för avvanda lamm. Ta träckprov innan betessläpp på tackor och på lamm före avvänjning.

Exempel på parasitfritt bete är grönfoderbete, så som fodermärgkål, foderraps, foderrova eller vicker. Grödorna har låg fiberhalt och ofta hög proteinhalt vilket gör att lammen kan äta mycket. Det är viktigt med succesiv tillvänjning vid ett grönfoderbete för att stabilisera magarna. Det kan också vara lämpligt att låta dem ha tillgång till annat bete, så att de kan variera betesintaget dygnet runt.

Tabell 3. Exempel på olika typer av beten samt lammens tillväxt på betena vid 30 kilos vikt.
Färskt välskött bete	Förvuxet bete
Låg fiberhalt i betet	Grovt bete – hög fiberhalt
Smakligt	Låg smaklighet
Djuren kan få ”full tugga”	Djuren måste leta späda blad
Bra tillväxt – motståndskraftig	Stor risk för parasitangrepp
Högt näringsinnehåll per kilo torrsubstans (ts)	Lågt näringsinnehåll per kilo ts
10,5 - 11,5 megajoule (MJ OE)	8,5 - 10 MJ OE
150 - 170 gram råprotein	90 gram råprotein
Lammet äter cirka 1,5 kg ts/dag	Lammet äter cirka 0,7 kilo ts/dag
Lammens dagliga tillväxt 300 gram	Lammens dagliga tillväxt 50 – 100 gram
10 kilo viktökning tar cirka 1 månad	10 kilo viktökning tar 4–6 månader

Vårlammsproduktion

Lamm som slaktas på våren minskar behovet av att ha ett bra bete för lamm den perioden. I stället är det viktigt att anpassa betet för tackorna. Efter avvänjning kan tackorna gå på naturbete på våren och sommaren. Till sensommar och höst behöver tackorna ett näringsrikt bete då näringsbehovet ökar under betäckning och början på dräktigheten. Tackorna behöver gå på energi- och proteinrikt bete så som vallåterväxt eller åkermarksbete. De får inte tappa hull under sensommar/höst. Börja stödutfodra hellre för tidigt än för sent. Undvik bete med låg energi och proteinhalt, hög fiberhalt samt blöt mark. En tidigare installning är att föredra så att de inte tappar hull under dräktigheten.

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.