Sök

Leverflundra är en parasit som ofta går under radarn i mjölkbesättningar trots att den orsakar betydande produktionsförluster, även vid begränsad förekomst. En studie vid SLU visar att infekterade kor producerar i genomsnitt två kilo ECM mindre per dag än friska kor – en effekt som under en laktation motsvarar cirka 3 700 kronor per ko och laktationen, vilket snabbt blir till stora pengar i besättningen.

Insemineringsprocent, dräktighetsprocent och reproduktionseffektivitet är tre nyckeltal som visar hur väl fruktsamheten fungerar i mjölkbesättningen. Genom att följa upp nyckeltalen går det att förstå var reproduktionsarbetet fungerar bra och var det finns flaskhalsar.  

Kalvningsintervallet – tiden mellan två kalvningar - är helt avgörande för en lönsam mjölkproduktion. Målet för de flesta besättningar är 12 – 12,5 månader. Ett ofrivilligt förlängt kalvningsintervall kostar cirka 600 kronor per månad och ko för varje månad som överstiger 12,5 månader. Genom att sänka kalvningsintervallet med en månad kan en besättning med 100 kor därmed spara 60 000 kronor per år. 

Att öka kornas livslängd är en av de mest lönsamma investeringarna en mjölkbesättning kan göra. När korna får fler laktationer hinner de både betala tillbaka sin uppfödning och leverera fler dagar med hög avkastning. För att lyckas krävs uppföljning av de nyckeltal som mest påverkar hur länge korna stannar i produktion.

Kor som stannar längre i produktion ger mer mjölk, lägre rekryteringskostnader och en jämnare, mer lönsam besättning. Kostnader som högre veterinärkostnader för äldre kor eller förlorat genetiskt framsteg vägs i praktiken upp av både högre produktion och lägre rekryteringsbehov när fler kor når sina bästa laktationer. 

Fertilitet är den vanligaste orsaken till att kor slås ut – ett resultat av både avel och miljö, där komforten har stor betydelse. Konkurrens vid foderbordet, brist på vila eller begränsade rörelsemöjligheter leder snabbt till sämre immunförsvar och svagare brunster, vilket i sin tur försämrar dräktighetsresultaten. Därför blir stallkomforten en avgörande del av vägen mot långlivade kor och bättre produktion.

Att regelbundet mäta torrsubstans i vått foder är en enkel men viktig rutin för att säkerställa rätt utfodring på gårdar med bland- och fullfoder. Justera foderreceptet efter torrsubstans och undvik både över- och underutfodring, vilket sparar pengar och förbättrar djurhälsan. Nedan beskrivs hur du enkelt kan mäta torrsubstansen hemma, med hjälp av en mikrovågsugn.

Avelsstrategin påverkar gårdens ekonomi mer än man tror. Valet av doser avgör inte bara nästa generations rekryteringskvigor – det styr också hur många kalvar som föds som mjölkrastjurar eller som lönsamma köttraskorsningar. Med rätt avelsstrategi kan gården tjäna över tusen kronor mer per djur.

Djurflödet visar hur antalet mjölkande kor varierar över året och hur jämnt stallet utnyttjas. Genom att sprida kalvningarna över året, styra när korna blir dräktiga igen och planera när kvigorna kalvar in, håller du djurflödet stabilt. I artikeln finns hjälpmedel till att göra en snabb analys över hur jämt antalet mjölkande kor är över året på din gård.

Att välja och använda mjölkersättning på rätt sätt påverkar kalvens tillväxt, hälsa och lönsamhet.