Sök

I den här rapporten, producerad av Niels Andresen, Ingela Löfquist & Stefan Lundmark HIR Skåne 2024, har man tittat på behovet av proteinfodermedel inom den ekologiska produktionen av Nötkött, Mjölk, Gris och Fjäderfä. I rapporten görs estimeringar av hur mycket ekologiskt proteinfodermedel som behövs och hur mycket vi potentiellt sett skulle kunna producera i Sverige. 

Fjäderplockning innebär att djuren drar av och äter fjädrarna från sina flockkamrater. Det är både ett välfärdsproblem och ett ekonomiskt problem. Fjäderplockning ska förebyggas i möjligaste mån och åtgärdas så fort det upptäcks. 

Det finns två världsledande avelsföretag inom slaktkyckling; Aviagen och Cobb-Vantress. Fjäderfä har, i jämförelse med andra djurslag, ett kort generationsintervall men då avelsarbetet är uppbyggt med flera generationer tar det tid innan resultatet syns i slaktkycklingsledet.  

Kycklingkvalitet hänger ihop med såväl tillväxt, hälsostatus som risken för tidig dödlighet samt dödlighet senare i livet. Samtidigt är kvalitet ett brett begrepp som innefattar både synliga och mätbara egenskaper hos den nykläckta kycklingen.

Naveln är kycklingens tidigare koppling till gulesäcken och fungerar, om den inte är helt sluten, som en öppen inkörsport för bakterier. Även små avvikelser i navelkvalitet kan påverka tillväxt, foderutnyttjande, sjuklighet och dödlighet i flocken så det är en av de viktigaste sakerna att kontrollera.

Du som tar emot kycklingarna kan göra en enkel men mycket informativ kontroll, det du ser första dagen har stor betydelse för kycklingens hälsa och tillväxt under uppfödningsperioden. En tidig kontroll ger snabba åtgärder och minskning av eventuellt problem. 

Genom att göra miljön mer intressant och varierad kan man få slaktkycklingar att röra sig mer. Den ökade aktiviteten kan skapa positiva effekter som bättre hälsa, minskad rädsla och att fåglarna kan visa fler positiva beteenden.

Lek är ett spontant, energiskt och avslappnat beteende som kan stärka både fysisk och social förmåga. Genom rätt miljöberikning kan vi främja lek och därmed förbättra djurens välfärd.

Förändringar i bröstmuskulaturen, så kallade bröstmuskelmyopatier  (exempelvis vita hårda filéer, vita strimmor och ’spagetti meat’), ger sämre köttkvalitet, avdrag vid slakt och är en djurvälfärdsfråga. Skadorna uppstår ofta tidigt under uppfödningen och kan innebära inflammation, nekros och smärta.

Förändringar i bröstmuskulaturen påverkar både köttkvaliteten och ekonomin negativt. Drabbade filéer riskerar att kasseras och ge avdrag vid slakt. Det är även en djurvälfärdsfråga, då muskelförändringarna till stor del uppstår redan under uppväxten och kan innebära inflammation, nekros och smärta.