Benhälsa
Begreppet benhälsa hos slaktkycklingar är ett samlingsbegrepp, vad som kan orsaka en försämrad benhälsa kan bero på många olika faktorer. Försämrad benhälsa innebär en sämre välfärd för kycklingarna och är något som ska förebyggas.
Orsaker som kan påverka benhälsan
Orsakerna som kan påverka benhälsan delas främst in i tre kategorier:
- Infektiösa – infektionssjukdomar som påverkar brosk och leder, orsakade av bland annat bakterier så som Staphylococcus aureus och Escherichia coli.
- Skelettdeformationer/onormal utveckling av skelettet så som Tibial Dyskonroplasi (TD).
- Metabola – foderrelaterat.
Benhälsoproblemen bedöms oftast som multifaktoriella och faktorer som kan påverka är bland annat:
- Tillväxthastighet
- Kön
- Ålder på kycklingarna
- Levande vikt
- Föräldraflock
- Kläckeri
- Foderstat och foderstrategi
- Årstid
- Dödlighet under första veckan
- Antal mörkertimmar i stallet
- Inaktivitet
- Beläggningsgrad
Benhälsan kan variera mycket mellan flockar. Då orsaken till försämrad benhälsa kan bero på flera olika faktorer kan det vara en utmaning för den enskilde uppfödaren att komma till rätta med problematiken och förbättra benhälsan i sin flock. De vanligaste orsakerna till sämre benhälsa bedöms vara tillväxttakt och kroppsvikt. Det genetiska arvet är en del, men det du som uppfödare kan göra för att förebygga benhälsoproblem är att ha en god sammansättning av fodret, goda skötselrutiner, en god stallmiljön och upprätthållande av ett gott smittskydd.
När upplever kycklingen smärta?
Slaktkycklingar som är kraftigt halta är uppenbart utsatta för smärta och lidande. Kycklingar som dock har en rörelsestörning men som kanske inte är kraftigt halta finns det mer tveksamheter kring. Snabbväxande kycklingar utvecklar stora bröstmuskler vilket kan ge ett avvikande rörelsemönster. De kan bli obalanserade eller framtunga och behöver vila mer men kycklingen behöver inte vara utsatta för smärta. I dessa fall kan det därmed vara svårt att avgöra om man ska låta en sådan kyckling gå kvar i flocken eller om den bör avlivas.
I studier har det kunnat ses att kycklingar med en tydlig rörelsestörning väljer foder innehållande karprofen, en milt smärtstillande, inflammationsdämpande och febernedsättande substans. I en annan studie där kycklingar injicerats med karprofen så rörde sig dessa kycklingar bättre efter injektionen. Resultaten från dessa studier indikerar att kycklingar med en tydlig rörelsestörning upplever smärta när de går.
Minska eventuellt lidande
Benhälsoproblem bedöms påverka kycklingen i form av smärta och obehag. Kycklingar med benproblem kan få svårigheter att nå foder och vatten. Samt riskerar kycklingar med en rörelsestörning att förhindras att utföra naturliga beteenden, vilket i sig kan medföra ett lidande. De kan till exempelvis få svårigheter i att följa med sin flock vilket kan innebära en stress för kycklingen då de är starkt utpräglade flockdjur.
Ur djurskyddssynpunkt är det mest humana att avliva halta slaktkycklingar och detta anges även i den svenska djurskyddslagstiftningen. Om du bedömer att ett halt djur inte ska avlivas behöver du se till att den individen får extra tillsyn och vid behov veterinärvård, detta för att undvika att djuret utsätts för ett onödigt lidande. Om skadan eller sjukdomen är så svår att djuret utsätts för allvarligt lidande som inte kan lindras, ska djuret avlivas.
Alla raser kan påverkas
Benhälsan varierar mellan olika raser, vissa raser har större problem än andra. Även mer långsamväxande kycklingraser kan få försämrad benhälsa, något du uppfödare måste vara medveten om. Att under den dagliga tillsynen kontrollera hur djuren rör sig är något som samtliga kycklinguppfödare behöver göra, oavsett ras.
I samarbete med

Referenser
- Danbury, T. C., Weeks, C. A., Chambers, J. P., Waterman-Pearson A. E. och Kestin S. C. 2000. ”Self-Selection of the Analgesic Drug Carprofen by Lame Broiler Chickens”. The Veterinary Record 146(11):307–11. doi: 10.1136/vr.146.11.307.
- Gentle, M. J. 2011. ”Pain Issues in Poultry”. Applied Animal Behaviour Science 135(3):252–58. doi: 10.1016/j.applanim.2011.10.023.
- Kittelsen, K. E., David, B., Moe, R. O., Poulsen, H. D., Young, J. F. och Granquist E. G. 2017. ”Associations among Gait Score, Production Data, Abattoir Registrations, and Postmortem Tibia Measurements in Broiler Chickens”. Poultry Science 96(5):1033–40. doi: 10.3382/ps/pew433.
- Knowles, T. G., Kestin, S. C., Haslam, S. M., Brown, S. N., Green, L. E., Butterworth, A., Pope, S. J., Pfeiffer, D. och Nicol, C. J. 2008. ”Leg Disorders in Broiler Chickens: Prevalence, Risk Factors and Prevention”. PLOS ONE 3(2):e1545. doi: 10.1371/journal.pone.0001545.
- McGeown, D., Danbury T. C., Waterman-Pearson, A. E. och Kestin S. C. 1999. ”Effect of Carprofen on Lameness in Broiler Chickens”. Veterinary Record 144(24):668–71. doi: 10.1136/vr.144.24.668.
- Tahamtani, F. M., Herskin, M. S., Foldager, L., Murrell, J., Sandercock, D. A. och Riber, A. B. 2021. ”Assessment of Mobility and Pain in Broiler Chickens with Identifiable Gait Defects”. Applied Animal Behaviour Science 234. doi: 10.1016/j.applanim.2020.105183.